
Uskavi

Ruinerna vid Södra Brunnsjönn
På Uskavigården finns camping, stugby, kafé och vandrarhem. Gården har egen kyrka inredd med naturmaterial och med naturen som altartavla. På Uskavi finns möjlighet att bada, spela minigolf, paddla kanot, cykla, vandra och fiska. Etappmålet kan nås med reguljär bussförbindelse på vardagar mellan Fanthyttan och Nora. Fanthyttan cirka 2 km från leden ligger efter den tätare trafikerade busslinjen Örebro-Lindesberg-Kopparberg med daglig trafik även helger.
Etappen startar med en vandring uppför. Efter en kilometer passerar leden en elcentral som gav ström till gruvanordningarna i Hällagruvan, som ligger i närheten. Hällagruvan var i drift från 1910 till 1959, då den vattenfylldes och schaktet gjöts igen.
Från Hällagruvan cirka 2 km söder om Uskavi och ända fram till Södra Brunnsjön följer leden gamla kyrkstigar som slitits av bönder och bergsmän på väg till kyrkan i Lindesberg. Innan leden byggdes var stigarna till största delen igenväxta, eftersom de under 1900-talet ersatts av ett modernt vägnät.
Se hur bergsmän bodde
Möjlighet finns att istället för att gå leden följa vägen söderut från Uskavi för att njuta av den pampiga Siggebohyttans bergsmansgård och sedan komma på leden där den korsar vägen mellan Siggebohyttan och Lindesberg. Siggebohyttan är en av de mest storslagna bergsmansgårdarna från bergslagens storhetstid. Mangårdsbyggnaden började byggas runt 1790 och innehåller 14 rum och 3 kök. Som besökare får du vandra runt i rummen och med alla sinnen uppleva hur ett förmöget bergsmanshem såg ut runt 1860. Du kliver rakt in i historien utan rep och montrar! Det går också bra att titta in i stallbyggnaden och se på vagnarna och kolslädarna och loftbodens visthusbod där fårfiolerna hänger i taket. Mystiska ruiner
Strax före Södra Brunnsjön passerar leden ruinerna av två byggnader. Den första byggnaden antas vara någon form av förrådsbyggnad, troligen tillhörande den kopparhytta, som fanns 200 meter norr om landsvägen. Kanske förvarades den värdefulla kopparn här bakom de kraftiga stenväggarna? Den andra byggnaden är resterna av en källare. Ovanpå källaren finns resterna av ett hus, som troligen kan ha fungerat som raststuga för kyrkvandrarna. Vid Södra Brunnsjön finns en badplats med eldstad. Bergslagsleden fortsätter sedan att följa Södra Brunnsjöns östra strand. Leden följer en naturlig randmorän, som bildats av inlandsisen.

Vandring på Flymossen
Leden lämnar sedan spåren av järnhantering och går söderut in i ett mer vildmarksartat parti. Här finns rester av gammelskog med riktigt grova tallar, som är mer än 300 år gamla. Leden passerar flera stora mossar, bland annat Stora Aborrtjärnsmossen och Flymossen. Den lilla Aborrtjärnen ligger som en svart pärla mellan de stora myrarna. Märkliga tallar
På en cirka 2 km lång sträcka mellan Abborrtjärn och Storsjön går leden genom ett glest bestånd av gammal tall som växer på mycket mager mark och inte är mer än 12 -15 meter hög.I detta bestånd finns intill leden ett flertal exemplar av den centraleuropiska arten bergtall som har ett delvis krypande växtsätt. Enstaka tallar av denna art finns i många bergslagsskogar vilket beror på att skogsodling genom sådd förekom på bruksskogarna redan för 100 år sedan och att tallfröet då ofta var importerat från Tyskland. Frö från den där växande bergtallen hade av misstag kommit med bland frö från den vanliga tallen.
Att bergtall förekommer så rikligt vid Storsjön kan också bero på att Hammarby bruk under lång tid ägts av norska företag och att bergtall i Norge ofta använts som förkultur till vanlig tall vid beskogning av kalmarker.
Rastplats Storsjön
Rastplats med vindskydd, eldstad, och toalett finns vid norra stranden av Storsjön. Närmaste kallkälla ligger vid leden cirka 1 km söder om rastplatsen. Vattnet i Storsjön är så rent att det efter kokning kan användas för matlagning. För att underlätta för skötselföreningen vädjar vi till dig som vandrare att ta med dina sopor när du lämnar rastplatserna.Från rastplatsen fortsätter vandringen söderut på väl upptrampad led över små skogspartier och enstaka ungskogar fram till den lilla Svarttjärnen, där leden tar av upp för en brant mot en stensatt kanal. Denna stensatta och mycket vällagda kanal ned mot Svarttjärnen är ett av Bergslagsledens mysterier. Det är fortfarande inte helt klarlagt varför kanalen byggts, när den byggts och av vem, men troligtvis är förklaringen denna.
År 1876 anlade brukspatron C H Wedberg på Hammarby bruk en torvfabrik vid Svarttjärn. På platsen fanns enligt ett ögonvittne en "lokomotifbil" uppsatt, det vill säga ett slags ångmaskin som drev två stycken torvkvarnar. Här fanns också ett nybyggt torvmagasin samt hundratals "torvhässjor" med torv på torkning. Stubbar som bröts ur mossen användes som ved i brukets ässjor av smederna. Iakttagelsen avslutas: "Allt ordnat efter tidens smak, intet försummat. En god väg dit var redan gjord."Troligtvis anlades kanalen för att dränera den högre upp liggande mossen och på så sätt göra det lättare att utvinna torv.
Vid stigen från leden upp till kanalen kan man lägga märke till rödjord, det vill säga järnhaltig jord. Redan århundradena före Kristus förekom utvinning av järn ur rödjord i Bergslagen. Sådant järn utvanns i små enkla blästerugnar i marken. För att få upp temperaturen så att järnet i jorden smälte, användes bläster (blåsbälgar) som drevs med hand- eller fotkraft.
Sista biten
Efter kanalen kommer leden också upp på en kulle, där vandraren bjuds på fin utsikt över nejden. Vid den punkt söder om Svarttjärn, där leden korsar kraftledningen, går den också över några tydliga klapperstensvallar. Dessa har bildats för omkring 10 000 år sedan av vågskvalpet från ett förstadium till Östersjön, medan landet fortfarande var nedpressat av den bortsmältande inlandsisen. Vallarna här markerar dock inte den högsta kustlinjen, eftersom havet i dessa trakter som mest nått ytterligare 30 meter upp på höjderna. Etapp 5 slutar vid Hyttfallet, som är det översta fallet i Järleån nedströms Norasjön. Hyttfallet, och de anläggningar som byggts upp kring vattenkraften där, har haft en avgörande betydelse för utvecklingen av järnhanteringen i trakten och i hela Nora bergslag. Redan före år 1544 fanns här en bergsmanshytta. Detta år började den så kallade Kungshammaren att anläggas på befallning av Gustav Vasa. Verksamheten avslutades först år 1923 när det då nyrestaurerade järnbruket lades ned.

Långforsen
Etappmål Hammarby ligger i gränsen av det besöksvärda Järleåns naturreservat. Reservatet omfattar marken på båda sidor om ån och sträcker sig från Hyttfallet och cirka 4 km nedströms till Järle kvarn. Reservatet har tillkommit för att skydda ån och dalgången med dess forsar, ravinformationer och kulturminnen från järnhanteringens storhetstid. Mest anmärkningsvärd är kanske den helt opåverkade Långforsen som har en fallhöjd på mer än 20 meter under sitt cirka 1 200 meter långa lopp.Genom hela reservatet löper en cirka 6 km lång strövstig från Hyttfallet till Järle kvarn. Längs stigen finns flera iordningsställda rastplatser med vindskydd och på flera punkter, bland annat vid Hyttfallet finns utförliga informationstavlor.

Övernattningsstuga i Hammarby
Möjlighet till övernattning ges i Hammarby bygdegård efter överenskommelse. Vandra leden 500 meter söderut och följ sedan skyltning. Information kring övernattningen finns anslagen på bygdegården. Vid bygdegården finns tältmöjligheter samt en utomhuskran för påfyllning av färskvatten. Bussförbindelser med Nora/Örebro och Lindesberg/Örebro finns i begränsad omfattning under skolterminerna. Täta bussturer till Örebro finns på Lindesbergsvägen 3,8 km öster om Hammarby.