Etapp 16 Gråmon - Tivedstorp 14 km

Vindskydd

Skogsväg
Gråmon ligger 3 km in efter den enskilda vägen mellan Bosjön och Mosshult, med avfart från allmänna vägen, Askersund-Tived, vid Fagertärnsvägens anslutning. Etappmålet ligger avskilt från bebyggelse. Här finns ingen övernattningsmöjlighet förutom vindskyddet. En Kallkälla finns vid etappmålet. Gråmon är namnet på ett gammalt torp intill Grytsjön av vilket det enbart återstår grundstenarna. Vid, eller i närheten av Gråmon, anses munkarna ha haft sin rast- och övernattningsplats på vandringarna mellan Ramundeboda kloster och Olshammar, som genom sitt läge vid Vättern, var utgångspunkt för längre resor. Vandringen startar med ett stycke på en gammal skogsväg, därefter viker leden av in i skogen och genom ett par ungskogspartier samt partier med äldre barrskog.

Jättegryta
Jättegrytan och tvättärnarna
Två kilometer söder om Gråmon finns en 400 meter lång återvändsled, som tar dig fram till en av de finaste jättegrytor som finns i Tiveden. Grytan upptäcktes i mitten av 1960-talet, då man fällt en gran som rotat sig i själva grytan. Tiveds hembygdsförening grävde ut grytan 1968. Sitt namn har jättegrytorna fått från den gamla folktron, där grytorna ansågs ha använts av jättarna för matlagning. Ett annat namn är isälvsgrytor. I Degerfors, några mil härifrån, ligger Sveafallens naturreservat. Där finns ett stort antal jättegrytor i varierande storlekar. Den djupaste är omkring 6 meter djup och har en diameter på omkring 2 meter .
Efter att leden har passerat stora vägen mellan Tived och Askersund går den vidare söderut och förbi två tjärnar som bär namnet Tvättärnarna. De två tjärnarna är typiska för de små skogstjärnar som är vanliga i Tivedsskogarna. I Tiveden säger man "tärn" och inte "tjärn", som i övriga Sverige. I den av de båda Tvättärnarna som ligger söder om Tivedsvägen kan man lägga märke till ett antal flytande öar. Den växt som förekommer rikligt mellan stigen och vägen är skvattram. Den mesta kända "tärnen" i Örebro län är Fagertärn, som fågelvägen inte ligger mer än 5 km härifrån. Fagertärn är länets mest välbesökta naturreservat, dit tusentals turister och länsbor kommer varje år för att njuta av de röda näckrosorna som upptäcktes här av den botanikkunnige Bernhard Agaton Kjellmark vid ett besök i Aspa 1856. Getaryggen
Vid Bosjön går leden uppe på krönet av en mindre grusås som kallas Getaryggen. Som alla rullstensåsar är den bildad av en isälv vid kanten av inlandsisen. I motsats till lägre liggande åsar är denna avlagrad ovanför havsytan och har därför inte utsatts för vågornas nedbrytande krafter. Den har därför behållit mycket av den vassa rygg och de branta sidor den fick när den bildades. Getaryggen är skyddad som naturreservat sedan 1957. Vid Bosjöns strand finns också ett enklare vindskydd med eldstad. En knapp kilometer söderut avviker Munkastigen från Bergslagsleden. Bergslagsleden fortsätter söderut till Tivedstorp och Stenkällegården, medan Munkastigen tar av syösterut för att nå sitt mål Olshammar, vid Vätterns strand. Här är också en lämplig startpunkt för den som vill vandra Rundslinga Tiveden.

Näckrosor i Bosjön
Etappens rastplats ytterligare några hundra meter kilometer söderut och har namnet Rastplats Bosjön. Här finns vindskydd, eldstad och torrtoalett. Dricksvatten finns inte, men sjöns vatten kan efter kokning användas till matlagning. För att underlätta för skötselföreningen vädjar vi till dig att ta med dina sopor när du lämnar rastplatsen. Alebacken och Stora Ykullens by
Söder om rastplatsen går leden nära gården Alebacken. Här består skogen av betydligt mer lövträd än tidigare under vandringen. Asp, rönn, lön och ask växer ymnigt längs leden. Detta beror på att skogen här har betats av djur långt in på 1900-talet. Så kallat Skogsbete har ända till mitten av 1900-talet varit vanligt förekommande i hela landet. Skogsbetet medförde att skogen får en helt annan karaktär än obetade skogar. Bergslagsleden kommer sedan att gå i utkanten av Ykullens by med inblickar mot bebyggelsen. En stor del av den skog man som vandrare går i idag, har vuxit upp sedan 1950-talet, då landskapet var betydligt öppnare än idag. Att Ykullens ängs- och hagmarker varit betydligt större än idag är lätt att se genom de stengärdesgårdar, rester av taggtråd och odlingsrösen som kantar vägen.
Ykullen är en typisk, men för Tiveden ovanligt stor, jordbruksby. Dess ursprung finner man i den finska kolonisation, som i början av 1600-talet blev resultatet av kungamaktens skattelättnader i Tivedsskogarna. Bosättningarna präglas av att åkrar och bebyggelse ligger högt på sluttningarna i de mest frostfria lägena. En del av bebyggelsen i Ykullen är av hög ålder, bl a den smedja och de lador i utkanten av byn som leden passerar. Kråkvattnet
Mellan byarna Ykullen och Kråkvattnet går leden genom en nästan ren barrskog på dengamla hästkörvägen mellan byarna. Vägen korsar här flera skogskiften tillhörande gårdarnai de båda byarna. Varje gräns har varit försedd med gärdesgård. Av gärdesgårdarna finns inget kvar, med den uppmärksamme vandraren kan se grindstolpar av sten och grindhakar som finns inborrade i gamla träd efter körvägen.

Gammal grindhake
Kråkvattnet är ytterligare en by av gammalt märke. Den ligger djupt inbäddad i Tivedsskogarna i kanten av den vackra Kråksjön. Här finns flera gamla byggnader som minner om en fjärran tid. Här finns också gott om gamla lövträd, alm, lönn, ask, vilket visar på att byn varit. Landskapet hålls fortfarande öppet med betesdjur och slåtter. Sista biten mot Tivedstorp går leden över Porsängsmossen. Här följer leden en gammal kyrkstig som tivedsborna trampade på sin långa väg till sockenkyrkan. Denna stig är mycket gammal och har underhållits och förbättrats bland annat genom spångningar över myrarna. Under, och vid sidan om den spång som lagts ut för dagens Bergslagsled, finns resterna av den gamla kyrkstigsspångningen. Sådana gamla spänger gjordes av längsgående trädstammar som lades ned helt i torven för att inte ruttna genom kontakt med luften. Tivedstorp
Före den stora utvandringen till Amerika fanns det på 1860-talet i Tivedstorp ett tjugotal hushåll, med totalt över etthundra personer. Behovet av ett missionshus var stort. Inkomsterna från en kolmila som tre bröder Persson kolade utgjorde grundplåten till detta. Missionshuset uppfördes av byggmästare Viktor Nilsson och kunde invigas 1880. Totalt var ett åttiotal hushåll medlemmar i församlingen. Missionshuset har en sällsynt välbevarad ursprunglig karaktär och den bäst bevarade äldre missionshusinteriören i länet. Exteriören har förändrats vid ett tillfälle, år 1931, då den ursprungligen timrade byggnaden kläddes med stående fasadpanel. Tivedstorps missionshus blev förklarat som byggnadsminne 2005.

Tivedstorp misssionshus
Tivedstorp ligger 5 km söder om landsvägen mellan Askersund och Tiveds kyrka. Anläggningen ägdes under många år av organisationen Individuell Människorhjälp (IM), men ägs idag av ett aktiebolag, där bygdens folk är aktieägare. På anläggningen finns restaurang, kaffestuga, hantverksbod och kapell. STF-vandrarhem med möjligheter till övernattning i småstugor med självhushåll eller någon av de 50 bäddarna. Tältplats, dusch och omklädningsmöjligheter finns i anslutning till övernattning. Upplysningar och beställning tel. 0584-47 20 90, www.tivedstorp.se.