Första biten går leden längs en gammal körväg. Här finns några välbevarade vägstenar i kanten av vägen ned mot sjön långvattnet. Efter en kilometer lämnar Bergslagsleden sjön och går uppåt. Uppe på Trollberget finns en 300 m återvändsled till en utsiktsplats med bord och bänkar. Efter cirka 2,5 km , där leden kommer ut på en liten skogsbilväg finns rester av en gammal bergslagsboning. Här finns odlingsrösen och en välbevarad jordkällare.
Efter boningarna går leden på en gammal skogsbilväg över ett tidigare kalhygge, som nu börjas förvandlas till ungskog.
Efter 4 km lämnar leden ungskog och stora kalhyggen upptagna på 1970-talet. Istället går den in i ett sankare parti med sumpgranskog och lövinslag. Här trivs skogsfräken och kärrviol, ekorrbär, och vitsippa. Här skymtar också ett av ledens fåtaliga hus, ett uthus tillhörande Busktorp. Runt torpet finns gamla odlingsmarker, med odlingsrösen.
Hydrologisk station
Några hundra meter efter Busktorpet går leden förbi en hydrologisk station, vars uppgift är att registrera vattenståndet i området. Kunskap om vattenstånd och vattenföring är av stor betydelse och för hushållning med vattenresurserna. För att kontinuerligt kunna mäta vattenstånd och vattenföring har SMHI omkring 220 mätstationer av detta slag utplacerade över hela riket.
Efter 5,5 km kommer man ut på ett hygge med en fin utsikt mot söder. Strax efter utsikten kommer Bergslagsleden sedan fram till ödebyn Källtjärn. Skogsarbetarbyn Källtjärn var en gång så stor att man till och med hade en egen skola. I de igenväxta hagmarkerna kan man ännu skönja rester av de många torp som en gång legat här. Stengärdesgårdar och vårdträd minner om en svunnen tid.
I skydd av ett av de gamla torpens kvarvarande syrenhäckar finns en gammal meditationsplats, som fortfarande ibland används vid friluftsgudstjänster. Här kan man slå sig ned på en av bänkarna och fundera på livets förgänglighet, samt vila en stund inför den fortsatta färden.
Leden fortsätter sedan ned för sluttningen och in i en lövskog med asp, al och lönn. Här sjunger grönsångaren, liljekonvalj och ormbunkar kantar leden, som här går längs en gammal körväg, där hästar och människor transporterat kol och ved under många år.
Åbostugan, en backstuga
Efter 7 km kommer leden fram till ett sankare parti vid den lilla Sandån. Ett vackert landskap öppnar sig och man kommer fram till den restaurerade backstugan vid Sandån. De allra fattigaste, som inte hade möjlighet att bygga sig ett torp, fick nöja sig med en backstuga. Genom att delvis gräva in byggnaden i en backsluttning kunde man begränsa timmer- och virkesåtgången. Resterna av denna enkla typ av bosättning som finns kvar idag är få och utgörs i allmänhet av ruiner.
Fram till år 1900 bodde träarbetare Anders Jansson med hustru och sju barn i en backstuga här vid Sandån. När familjen flyttade till mer drägliga förhållanden förföll byggnaderna snabbt. Under 1993—94 rekonstruerades denna stuga med gemensamma insatser från nuvarande regionförbundet, Hembygdsföreningen i Ljusnarsberg och Byggnadshyttan i Örebro län.
Åbostugan ligger mycket fint vid ån. Här kan man gå in och rasta och även övernatta. Utanför stugan finns eldstad och vedförråd.
Efter Åbostugan går leden uppåt och förbi en av Sveriges stora kraftledningar, en av de stora matarledningarna som kommer ända från Norrland. Sedan kommer en liten tjärn, där det växer hjorton. Sedan kommer leden in i ett kuperat och storblockigt område med ett flertal småtjärnar. Inlandsisen har här i dalgångarna lämnat efter sig en oregelbunden och storblockig morän, så kallad dödismorän, vilken anses ha bildats av isolerade ismassor i inlandsisens avsmältningsskede.
Leden passerar här naturreservatet Getryggsområdet. Före senare tiders skogsavverkningar har området haft en stark vildmarksprägel och fortfarande finns ett mindre område kvar med urskogsliknande bestånd. I reservatet finns en uppmarkerad rundslinga som iordningställts för besökare.
Väster om reservatet fortsätter det småkuperade landskapet förbi den lilla skogstjärnen Lilla Skinnfisken. Odon och skvattram är karaktärsväxter.
Jämmerdalen
Naturreservatet Jämmerdalen har fått sitt namn efter en av flera trånga sprickdalar i reservatet. Skogen i området domineras av granskog som är tät, skuggig och försumpad. I reservatets norra del öppnar sig landskapet runt Småtjärnarna, där Bergslagsleden passerar.
Naturreservatet Jämmerdalen ligger i den mycket kuperade terrängen öster om Norra Finnfall. Tre sprickdalar dominerar reservatet. De är från söder till norr: Jämmerdalen, Lilla Oxdalen och Skitibacksdalen. Mellan och omkring sprickdalarna finns elva mindre bergstoppar. I reservatets västligaste del ligger Kvarndalen. De svårtillgängliga branterna, blockiga bergsryggarna och trånga sprickdalarna har gjort att största delen av skogarna har stått orörda under lång tid. Delar av skogen är dessutom brandpåverkad. Flera av de gamla tallarna har spår efter minst en skogsbrand.
Jämmerdalen har god tillgång på skuggiga block, bergväggar och lodytor där fukten håller sig kvar även under de torraste sommardagarna. Några av de hotade arter som finns här är de sällsynta mossorna nordisk klipptuss, sydlig knappnålsmossa och skuggmossa. En av de hotade lavar som finns i reservatet är norsk näverlav vilken växer på både bergvägg, stenblock och gran i reservatet. Minst en tjäderlekplats finns i naturreservatet. En av gammelskogens mest kända hackspettar, den tretåiga hackspetten, häckar ofta i skogarna vid Jämmerdalen.
Holmsjön
Vid södra änden av Holmsjön finns en eldstad och goda möjligheter till bad och tältning. Därefter går leden kraftigt uppåt i en vacker, urskogsbetonad granskogsbrant med många döda träd. Här trivs den tretåiga hackspetten, liksom kungsfågel och andra mesarter. Uppe på toppen övergår granen till tall och fågelfaunan ändras. Här trivs fåglar som rödstjärt, grå flugsnappare och trädpiplärka. Leden går också över flera sanka mossar och myrar.
Sista biten fram till Gillersklack går leden ytterligare uppåt över nya och äldre kalhyggen. Uppe från toppen på 407 meters höjd har man fin utsikt. Det gamla utsiktstornet, är tyvärr stängt och får ej längre beträdas.
Vid Gillersklack finns möjlighet till övernattning och förtäring. Här finns också möjlighet att fylla på färskvatten.
